Den 20 augusti 2026 satte regeringen punkt för en process som pågått sedan hösten 2024. Beslutet innebär ändringar i jaktförordningen – nya jakttider och utökade möjligheter till jakt och skyddsjakt för ett antal viltarter.

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2027, alltså till jaktåret 2027/28. Årets säsong och nästa berörs inte.

Det intressanta med det här beslutet är inte bara vad som blev av, utan hur mycket som föll bort längs vägen. Naturvårdsverkets ursprungliga remissförslag från december 2025 såg påtagligt annorlunda ut än det regeringen till slut skrev under.

Vad som blir mer jakt

Regeringen beslutade om utökade möjligheter till allmän jakt på:

  • fälthare
  • rådjurskid
  • gräsand
  • knipa
  • storskrake
  • dalripa
  • fjällripa
  • snatterand

Utöver det utökas möjligheterna till skyddsjakt på en lång rad arter – bland annat kungsfasan, fasan, fälthare, näbbmöss, gråsparv, pilfink, bläsgås, bläsand, grågås, kanadagås, vitkindad gås, årskalv av dovhjort och kronhjort, trana och gråhäger.

En detalj som är lätt att missa men som har praktisk betydelse: flockbegreppet tas bort i vissa bestämmelser om skyddsjakt på fågel. Den som någon gång försökt avgöra om fyra gäss på en vall utgör en "flock" i förordningens mening förstår varför det förenklar.

Skarv och säl: den största praktiska förändringen

Vid sidan av jakttidsöversynen genomför regeringen förslag som Naturvårdsverket och länsstyrelserna lämnat inom ett separat regeringsuppdrag om säl och skarv. Här är förändringarna omfattande:

Skarv

  • Jakttiden vid fasta och rörliga redskap utökas med en och en halv månad. Handredskap omfattas inte.
  • I fredningsområden för fisk utökas jakttiden med fem månader – jakt blir alltså möjlig året runt.
  • En helt ny bestämmelse införs om skyddsjakt på skarv längs den svenska kusten, upp till första vattenhindret.

Säl

  • En ny bestämmelse innebär att säl får jagas året om i sötvattensområden.

Det här är den del av beslutet som mest direkt handlar om skador – på fiske och på näringar snarare än på skog och gröda.

Vad regeringen sa nej till

Fyra av Naturvårdsverkets förslag plockades bort. Det är här beslutet blir en nyhet i egen rätt:

Naturvårdsverkets förslagRegeringens besked
Förkortad tid för hund som förföljer vildsvinNej
Utökad allmän jakt på rådjursgetNej
Förkortad jakttid på kaja, kråka och skataNej
Skyddsjakt på årskalv av älgNej

Vildsvinsförslaget hade inneburit att hundpremiären för grishundar flyttats fram från 1 augusti till 21 augusti, med motiveringen att ett varmare klimat i början av augusti kan gå ut över både hundar och smågrisar. Det blir alltså ingen ändring.

Kråkfågelförslaget hade kortat jakttiden på kaja, kråka och skata för att undvika överlappning med häcknings- och flyttperioder. Inte heller det genomförs.

Mest omdiskuterat är älgkalven. Naturvårdsverket ville tydliggöra och tidigarelägga skyddsjakt på årskalv som orsakar stamskada på tall i ungskog – ett förslag som växte fram som ersättning när myndigheten backade från idén om förlängd älgjakt in i februari. Regeringen sa nej till båda.

– Naturvårdsverket föreslog jakt på älgkalv i februari, för att skydda bland annat planterad ungskog av tall. Mot bakgrund av älgstammens skick är Liberalerna nöjda med att föreslå jakttider utan februarijakt på älgkalv, sa Elin Nilsson, landsbygdspolitisk talesperson för Liberalerna, i samband med beslutet.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) sammanfattade beslutet så här: det ska bland annat bli enklare att jaga skarv och säl, men regeringen säger nej till utökad skyddsjakt av älgkalv.

Vad hände med kricka och bläsand?

En sak som väckte stark reaktion när remissen kom i december 2025 var förslaget att helt slopa den allmänna jakten på kricka, bläsand och gråtrut. Motiveringen var vikande populationer – kricka minus 35 procent och bläsand minus 40 procent över knappt två decennier.

Det förslaget överlevde inte remissrundan. Naturvårdsverket drog tillbaka det redan innan underlaget gick till regeringen, efter en sammanvägning där man bland annat tog hänsyn till rödlistan och till jaktens ringa påverkan på arterna. Samma sak gällde flera småfågelförslag – skyddsjakt på talgoxe och ladusvala samt återinförd allmän jakt på björktrast plockades bort på grund av svagt stöd bland remissinstanserna.

Det säger något om processen: förhållandevis mycket av det som skrevs om i jaktpressen vintern 2025/26 blev aldrig verklighet.

Jägareförbundet: försiktigt positivt – men kritiskt mot processen

Svenska Jägareförbundet kallar beslutet för en delseger.

– Vi ställer oss försiktigt positiva till det beslut om jakttider som nu lämnats. Vi kan konstatera en del segrar för förbundet och våra medlemmar. Exempel är en enhetlig jakttid på ripa och förenklat regelverk för skyddsjakt på storskarv – förslag som vi lämnat, säger Magnus Haglund, förbundets ordförande sedan i juni.

Men kritiken mot hur översynen gått till kvarstår. Förbundet drev under våren linjen att processen haft så allvarliga brister att regeringen borde förlänga nuvarande jakttider och göra om arbetet från början.

– Jakttider ska beslutas utifrån rätt principer och fakta. Processen behöver bli både bättre och tydligare. Efter den nuvarande jakttidsöversynen är förtroendet för processen skadat, säger Haglund.

Förbundet påpekar samtidigt att jakttiderna visserligen ska ses över minst vart sjätte år, men att ingenting hindrar ett regeringsuppdrag om justeringar däremellan – något man i det här läget skulle välkomna.

Vad betyder det här för dig på jaktstigen?

Kort svar: inte särskilt mycket direkt, men en del indirekt.

Jaktstigen är i grunden träning inför jakt, och figurerna på stigen speglar det vilt vi faktiskt möter. Beslutet pekar mot att småviltjakten får något mer utrymme – fälthare, ripa, gräsand, knipa och storskrake får utökade jakttider. Just de kategorierna, hare i språng och flygande fågel, är också de klassiska momenten på en jaktstig och i Jägarduvan.

Att jakttiderna blir mer enhetliga har dessutom ett praktiskt värde för den som reser för att jaga. En enhetlig jakttid på ripa – som Jägareförbundet lyfter fram som en av sina segrar i beslutet – gör planeringen av fjälljakten enklare och minskar risken att hålla på fel datum när man är gäst i ett annat län.

Och för den som redan börjat pussla med kalendern: det här träder i kraft först 1 juli 2027. Jakttiderna för säsongen 2026/27 som drar igång nu är oförändrade. Kolla alltid gällande jakttider inför säsongen – Jägareförbundets jakttidstabeller uppdateras löpande.

Checklista

  1. Ingenting ändras i år. Beslutet gäller från 1 juli 2027, alltså jaktåret 2027/28.
  2. Jagar du fälthare, ripa eller and? Där kommer det mer jakttid. Detaljerna finns i den ändrade jaktförordningen.
  3. Har du problem med skarv vid redskap eller i fredningsområde? Där kommer den största praktiska lättnaden.
  4. Grishundar från 1 augusti gäller fortfarande. Förslaget om 21 augusti genomfördes inte.
  5. Kråkfågeljakten är orörd. Kaja, kråka och skata behåller sina nuvarande jakttider.

Sammanfattningsvis

Det här är en jakttidsöversyn som blev mindre än den började som. Flera av de mest omdiskuterade förslagen – februarijakt på älg, slopad jakt på kricka och bläsand, kortad kråkfågeljakt, senare hundpremiär på vildsvin – finns inte med i slutresultatet.

Kvar står ett beslut med tyngdpunkt på två saker: något mer utrymme för småviltjakt, och betydligt enklare skyddsjakt på skarv och säl. Det är ingen revolution. Men det är ett år kvar till ikraftträdandet, och en process som enligt både jägarorganisationer och myndighet behöver se annorlunda ut nästa gång.

Under tiden går stigarna som vanligt. Hitta en jaktstig i kalendern eller på kartan.

Källor