Fler skjutbanor kan bli verklighet – särskilt nära större städer
Regeringen har tillsatt en ny utredning som ska undersöka hur tillgången till civila skjutbanor i Sverige kan förbättras. Särskilt fokus ska ligga på storstadsområden, där regeringen bedömer att tillgången i dag är otillräcklig.
Till särskild utredare har regeringen utsett Pia Clerté, senior konsult med ett långvarigt engagemang inom den svenska skytterörelsen. Utredningen ska lämna sina förslag senast den 31 augusti 2027.
Bakgrunden är en långvarig brist
Under en längre tid har antalet civila skjutbanor minskat samtidigt som behovet av skytteverksamhet ökar. Regeringen pekar bland annat på komplexa regelverk, höga kostnader och begränsningar i olika tillstånd som hinder för både befintliga och nya skjutbanor.
Problemet är särskilt tydligt i större städer. När banor försvinner blir det färre platser för jägare och skyttar att träna på, samtidigt som de föreningar som finns kvar kan få köer och hög belastning. Svenska Jägareförbundet har också lyft fram att föreningar på många håll har svårt att hantera tillsyns- och miljökrav.
Regeringens utredning ska därför bland annat titta på rättsliga och ekonomiska hinder, möjligheten att förenkla krav enligt plan- och bygglagen samt om staten bör bidra ekonomiskt till civila skjutbanor. Även frågan om kommuner ska behöva erbjuda alternativa platser när en skjutbana försvinner ska analyseras.
Vad kan det betyda för jaktstigar?
För jaktstigar och annan jaktlig skytteverksamhet kan en bättre tillgång till banor vara betydelsefull. Jaktstigar ger jägare möjlighet att träna på olika skott och situationer under kontrollerade former, och kräver samtidigt fungerande anläggningar där föreningar kan arrangera aktiviteter.
Om fler skjutbanor kan etableras, eller om befintliga banor får bättre förutsättningar att finnas kvar, kan det på sikt innebära fler möjligheter att arrangera jaktstigar och andra träningsaktiviteter. Det skulle framför allt kunna märkas i områden nära större städer där efterfrågan på skytte är hög.
Det är dock viktigt att komma ihåg att utredningen ännu inte innebär att nya banor automatiskt kommer att byggas. Det är först när utredningen är klar och eventuella politiska beslut genomförs som effekterna blir konkreta.
Viktigt även för sportskyttet och föreningarna
För sportskyttet är tillgången till banor en grundförutsättning. Färre banor innebär inte bara längre resor, utan kan också göra det svårare för föreningar att ta emot nya medlemmar, arrangera tävlingar och bedriva regelbunden träning.
En jämnare tillgång på skjutbanor skulle därför kunna ge föreningslivet bättre möjligheter att växa. Det gäller både etablerade skytteföreningar och verksamheter som vill locka nya skyttar.
Regeringen kopplar samtidigt frågan till totalförsvaret. Civila skjutbanor behövs för att utveckla skjutskicklighet och för att frivilliga försvarsorganisationer, myndigheter och andra aktörer ska kunna träna. I ett försämrat säkerhetsläge ses därför skjutbanorna som en viktig del av samhällets beredskap.
Ett viktigt steg – men mycket återstår
Att regeringen nu specifikt utreder tillgången till civila skjutbanor är ett viktigt besked för jakt- och skytterörelsen. För jaktstigar, sportskytte och föreningsverksamhet är den kanske viktigaste frågan om resultatet blir enklare regler och bättre ekonomiska förutsättningar för både befintliga och nya banor.
Utredningen leds av Pia Clerté och ska redovisas senast den 31 augusti 2027. Först då blir det tydligare vilka konkreta förändringar som kan komma – och om Sverige kan vända utvecklingen mot färre skjutbanor.