För de flesta betyder ordet jaktstig hagelgevär, plåtfigurer och en runda i skogen. Men i Jägareförbundets reglemente finns också en gren som heter kuljaktstig – och den här tiden på året är det kulan som gäller.

Licensjakten på björn startade den 21 augusti, med sju länsstyrelser som beslutat om totalt 394 björnar och jakt som längst till den 15 oktober. I stora delar av norra Sverige startar älgjakten den 1 september – men jakttiderna skiljer sig mellan län och jaktområden, så kolla alltid länsstyrelsens beslut för just din mark.

Det gör de närmaste veckorna till årets tätaste period på landets älgbanor. Här är genomgången av vad som faktiskt krävs – både på kulstigen och i de fyra proven som de flesta jaktlag frågar efter.

Först: nästan inget av det här är lagkrav

Det är värt att säga rakt ut, eftersom missförståndet är vanligt. Svensk lag kräver inte att du gör ett årligt skjutprov för att jaga älg, björn eller vildsvin. Jägarexamen tar du en gång.

Det som styr i praktiken är något annat: jaktlagets och markägarens egna krav. Jägareförbundet konstaterar att flera markägare och jaktlag idag ställer krav på genomfört björnpass för att få delta i björnjakt, och motsvarande interna krav på älgskyttemärket är vanligt förekommande i älgjaktlag. Vad som gäller avgörs av ditt lag – fråga jaktledaren i god tid.

Undantaget är jägarexamen. Fordringarna för älgskyttemärket i brons gäller nämligen även för jägarexamens praktiska högviltprov med kulvapen – samma skytte, samma krav.

Kuljaktstigen – jaktstig med räfflat

Kuljaktstigen finns i tävlingsreglementet för 2025–2028 och skiljer sig på flera punkter från hagelstigen.

Reglerna i korthet:

  • Minst 16 skott fördelade på minst fyra stationer, med fyra skott per station som riktmärke.
  • Både rörliga och stillastående mål kan förekomma.
  • Klass 1–4-vapen får användas. Inbjudan ska ange om skyttarna delas in i vapengrupper – till exempel enbart klass 1 eller enbart klass 4.
  • Kikarsikte av valfri förstoringsgrad är tillåtet.
  • Skjuttiden bör anpassas så att den som skjuter med ett vapen som inte rymmer fyra skott får skälig tid för omladdning.
  • Rem får användas för att bära vapnet mellan stationerna.

En sak till som arrangörer behöver ha koll på: kuljaktstigar måste ofta läggas i terräng i stället för på skjutbana. Sker skjutningen i terräng ska säkerhetsreglerna i SäkB följas, bland annat vad gäller avlysning av markområdet. Det är en betydligt tyngre apparat än att hänga upp plåtfigurer på en godkänd markmålsbana – läs mer om vad som gäller för själva banan i Plåtmålen och stålhaglet.

Älgskyttemärket – det klassiska provet

Älgskyttemärket skjuts som stående plus löpande älg på 80-metersbana. Så här ser banan ut enligt reglementet:

  • Öppningen ska vara minst 22,75 och högst 23,25 meter. Äldre banor med öppningar mellan 20,00 och 22,75 meter får fortsatt användas.
  • Avståndet från skjutbordets kant till figuren mitt i banan ska vara 79,5–80,5 meter.
  • Ett lopp – målet rör sig över hela öppningen – ska ta 4,3 sekunder, med tillåten variation ± 0,2 sekunder.

Det innebär att älgen rör sig drygt fem meter i sekunden. Ingen lugn lunk, utan snarare skengalopp.

Så går serien till. Varje lopp börjar med att figuren står strax utanför markörskyddet. Ett skott avlossas mot den stående figuren. Skottet startar figuren efter en fördröjning på två sekunder (± 1 sekund), vilket ger tillfälle till ett skott mot löpande älg. En serie omfattar två lopp – ett i vardera riktningen. Alltså fyra skott per serie.

Skjuter du båda skotten på den stående figuren dras det sämsta skottet bort och serien underkänns.

Vapen och ställning. Vapnet ska ha en kaliber till vilken det förekommer klass 1-ammunition, och vara godkänt för jakt. Skjutställningen är stående, och annat stöd än enkel skjutkäpp eller rem- respektive midjestöd är inte tillåtet. Käppen får vara högst 30 mm i diameter på det tjockaste stället. Skyttar med funktionsnedsättning som gör det svårt att skjuta stående får välja fri ställning – dock inte liggande – och använda erforderligt stöd.

Kraven för respektive valör:

ValörKrav
BronsTre serier med samtliga skott inom träffområdet
SilverTre serier med minst 14 poäng per serie, samtliga skott inom träffområdet
GuldFyra serier med minst 17 poäng per serie

Resultaten ska uppnås under samma kalenderår, men serierna behöver varken skjutas i följd, samma dag eller på samma bana. Du behöver heller inte börja med den lägsta valören – guld går att ta direkt.

Ett godkänt älgskyttemärke gäller intill den 1 juli året efter att provet avlagts. Det är därför märket du tog i somras räcker en bit in på nästa säsong.

Högviltdekalen – det enklare alternativet

Alla har inte en älgbana med löpande figur inom rimligt avstånd. Högviltdekalen är då alternativet, och den är byggd kring en enda sak: att vapnet är väl inskjutet och att du med jägarmässigt stöd kan lägga fyra bra skott i rad.

  • Mål: stillastående älgfigur, eller älgkalvfigur, på 80 meter.
  • Antal skott: fyra – inga provskott.
  • Tid: hela serien inom 45 sekunder räknat från första till sista skott.
  • Ställning: fristående, knästående eller sittande. Jägarmässigt stöd tillåtet – enkel skjutkäpp, stolpstöd, midjestöd eller rem.
  • Krav: mot älgfigur ska samtliga skott sitta inom ringarna. Mot älgkalvfigur inom träffområdet.
  • Vapen: eget vapen som kan laddas med klass 1-ammunition, med tillstånd som gäller för jakt. Både jakt- och övningsammunition får användas.

Provet får avläggas på vilken skjutbana som helst som polisen godkänt för klass 1-ammunition, under överinseende av skjutledare. Intyget gäller, precis som älgskyttemärket, intill den 1 juli året efter.

Har du älgskyttemärket i lägst brons är du redan berättigad till dekalen. Endast en dekal får lösas, men du får göra hur många försök du vill. En ny dekal, i ny färg, tas fram varje år.

Björnpasset – tre moment och tio sekunder

Björnpasset är det prov som har vuxit mest i betydelse. Det kom till för att förbättra de skott som skjuts mot björn, och kravnivån speglar det: björnens hjärta och lungor är små, och träffområdet ligger lägre och längre bak än hos hjortdjur.

Passet består av tre moment, alla med klass 1-vapen:

1. Sidofigur på 80 meter. En serie om fyra skott inom 40 sekunder från första skott, samtliga inom träffområdet. Serien ska genomföras med stöd – dock inte liggande eller från skjutbänk.

2. Sidofigur på 40 meter. En serie om fyra skott inom 40 sekunder, samtliga inom träffområdet. Här får stöd användas, med samma begränsning.

3. Sido- och frontfigur på 20 meter. Två skott på sidobjörnen, därefter ett tredje skott i huvudet på frontbjörnen. Fem meter mellan figurerna i sidled. Samtliga tre skott ska sitta inom träffområdena – och alla tre ska avlossas inom tio sekunder räknat från första skott. Även här får stöd användas, dock inte liggande eller från skjutbänk.

Att momentet innehåller ett frontskott mot huvudet ska inte läsas som en rekommendation för jakt. Tvärtom – det speglar situationen med en redan påskjuten björn, som är den enda gången ett sådant skott är aktuellt.

I samtliga tre moment är utgångsställningen beredskapsläge: nästan färdig anläggning, med siktlinjen ovanför kikaren.

Momentet på 20 meter har ändrats. Tidigare avslutades passet med två skott mot en frontfigur utan träffkrav – syftet var att illustrera hur svårt läget är och därmed avråda från frontskott på en frisk björn. Det momentet är borta. Nu är det två sidoskott plus ett frontskott, med träffkrav på samtliga.

Provet är giltigt under det kalenderår det avlagts. Underkänns ett delmoment behöver bara det momentet göras om, och godkända delmoment gäller resten av året.

Första skottet på en oskadad björn ska alltid ske som rent sidoskott mot det vitala träffområdet. Andra skott än rena sidoskott ska endast avlossas mot tidigare påskjuten eller skadad björn.

Vildsvinspasset – tre jaktformer, tre moment

Vildsvinspasset är byggt för att spegla hur vildsvinsjakt faktiskt går till, och Jägareförbundet rekommenderar att det avläggs årligen. Tavlan ska motsvara storleken på en årsgris med utritat anatomiskt träffområde, och vapnet ska vara klass 1.

1. Åteljakt. Fyra skott mot stillastående vildsvin på 50 meter, skjutna sittande, knästående eller stående med fast stöd – liknande det du får i ett jakttorn.

2. Smygjakt eller spannmålsjakt. Fyra skott mot stillastående vildsvin på 50 meter, skjutna stående med jägarmässigt stöd.

3. Hundjakt eller drevjakt. Fyra skott mot löpande vildsvin på 30 meter, ett skott per lopp, skjutna stående. Skjutkäpp, remstöd eller midjestöd är tillåtet. Skytten ropar själv fram målet.

Samtliga skott i alla tre moment ska träffa inom det anatomiska träffområdet. Underkänt moment skjuts om.

Momentet med löpande vildsvin kan genomföras antingen på en 50-metersbana för viltmål som är godkänd för klass 1-vapen och där figuren dras med hög fart, eller på en 80-meters älgbana där halva öppningen skärmas av med icke rikoschetterande material och figuren dras med normal fart.

Nytt i reglementet 2025–2028

Några förändringar från de nya tävlings- och märkesreglementena är värda att känna till:

Signalfärgad flagga i patronläget. Slutstycksvapen ska ha en röd eller orange signalfärgad flagga synlig i patronläget när skytten inte är i ett skjutmoment eller under vapenkontroll. Kravet gäller vid allt Jägareförbundets skytte och på alla banor som tillhör förbundet. Brytvapen ska bäras brutna. Norge har haft ordningen i ett par år, och Finland skulle enligt reglementet införa den från 2025.

Klass 2 på älgen – men inte på märket. Det blir tillåtet att skjuta med klass 2-ammunition på älgen vid Jägareförbundets tävlingar. Observera att det inte gäller vid märkesskjutningar eller vid uppskjutning för jägarexamen. Där är klass 1 fortfarande kravet.

Föreningsintyg via stigen. Två nyheter hänger ihop här. Dels blir det möjligt att hålla tävlingar för klass 4 på 80-meters älgbana, vilket gör att föreningar som bara har en sådan bana – och är medlemmar i Jägareförbundet – kan skriva ut föreningsintyg för klass 4-vapen. Dels är hageljaktstig nu införd i reglementet, vilket ger klubbar med en stig möjlighet att skriva föreningsintyg även för sådana vapen. För en jaktstigsklubb är det en konkret sak att ta upp på nästa styrelsemöte.

Mitt skyttebevis

Alla resultat samlas i Mitt skyttebevis – en loggbok för både kul- och hagelskytte. Skjutledare intygar älgskyttemärket, och för björn- och vildsvinspass bestyrks resultatet av skjutledare eller jaktkamrat. Legitimation krävs vid ifyllnad, och för att fylla i beviset får ingen avgift tas ut.

Den som håller på i längden får också något att samla på. Efter tre år med godkänt älgskyttemärke i lägst brons öppnas påbyggnadsmärkena – tjugo olika utföranden, hela vägen upp till mästarmärket i guld, som kräver 60 år av godkända prov.

Vad betyder det här för dig som går jaktstigar?

Ganska mycket, faktiskt.

Hagelstigen tränar din förmåga att svinga mot ett rörligt mål under tidspress, i olika vinklar och ställningar, utan att du hinner tänka efter. Det är exakt samma grundfärdighet som avgör om löpandeskottet på älgbanan sitter. Många som går stigar regelbundet upptäcker att älgbanan blir lättare – inte för att kalibern är densamma, utan för att blicken och timingen är tränade.

Åt andra hållet gäller detsamma: har du redan lagt tid på älgbanan i augusti har du en form att ta med dig ut på höstens och vinterns stigar.

Kort checklista inför premiären

  1. Skjut in vapnet. Högviltdekalen finns just för att påminna om det.
  2. Kolla vad jaktlaget kräver – älgskyttemärke, björnpass eller enbart dekal.
  3. Boka tid på banan i tid. Veckorna närmast före premiären är trycket på älgbanorna som störst.
  4. Ta med legitimation. Det krävs för både märkesprov och ifyllnad av Mitt skyttebevis.
  5. Räkna på giltigheten. Älgskyttemärket och högviltdekalen gäller till 1 juli året efter. Björnpasset gäller kalenderåret ut.
  6. Kom ihåg flaggan i patronläget om du skjuter på en av förbundets banor.

Sammanfattningsvis

Ingen lag tvingar dig upp på älgbanan i augusti. Men reglementet ger dig fyra tydliga måttstockar – älgskyttemärket, högviltdekalen, björnpasset och vildsvinspasset – och de är formulerade för att svara på den enda fråga som räknas i skogen: vet du var ditt skott tar?

Kuljaktstigen är den minst kända av jaktstigsgrenarna i reglementet, men på ett sätt den som ligger närmast verklig jakt: rörliga och stillastående mål, varierande stationer, och ett vapen du faktiskt jagar med.

Vill du se vilka stigar som går just nu? Kolla kalendern eller kartan. Arrangerar du själv? Annonsera din jaktstig här.

Källor